Citat
"He meditated resentfully on the physical texture of life. Had it always been like this?" Sidan 62.
Parson, Winstons granne introduceras här för första gången. Han uppmuntrar sina barns lojalitet till "partiet" och deras vilja att rapportera "krimtänk". Han är samtidigt ovetande om hur denna entusiasm kommer förmodligen att vändas emot honom då barn i Airstrip one utnyttjas av "partiet" för att spionera på sina föräldrar.
Betoning läggs på Parsons fysiska utseende, hans konstanta svettande, hans fula utseende nämns väldigt ofta.
Detta citat visar hopplösheten i Winstons situation samt tror jag att Orwell vill framföra vikten av skönhet i livet.
"In principle a Party member had no spare time, and was never alone except in bed. It was assumed that when he was not working, eating or sleeping he would be taking part in some kind of communal recreation: to do anything that suggested a taste for solitude, even to go for a walk by yourself. There was a word for it in Newspeak: ownlife, it was called, meaning individualism and eccentricity" Sidan 85.
Detta demonstrerar den totala kontroll partiet har över sina invånare
"He turned round. A blond-headed, silly-faced young man named Wilsher, whom he barely knew, was inviting him with a smile to a vacant place at his table. It was not safe to refuse. After having been recognised, he could not go and sit at a table with an unattended girl. It was too noticable. He sat down with a friendly smile. The silly blonde face beamed into his. Winston had a hallucination of himself smashing a pickaxe right into the middle of it."
Här är ett exempel på föraktet som Winston känner mot de hjärntvättade ovetande människor som i boken skildras nästan som hologram av människor, tomma skal.
I detta stycke visas också hur de som inombords ifrågasätter eller motsätter sig partiet tvingas förtrycka sina sanna känslor och impulser till det stadiet att det nästan bubblar över.